Sex under press
Som ni vet så har jag legat inne på sjukan hela förra veckan, och ska in imorgon igen. Det har ju också inneburit no sex på hela den veckan, och förra helgen var det slice-veckan, so no fuckin at all på öh.. länge.
Självklart så växer ju åtrån och frustrationen som en tsunami.
Men hur blir då känslan, när man berättat för varandra hur mkt man lääängtar till helgen, för då ska vi snuttegull-träffas...och...ja, knulla brutalt och få ut hela veckans frustrationer. Jag diggar nämnligen inte förutbestämt sex.
Menar, vafan. Såpp, kläderna av, under täcket, och nu vet vi båda att det är dax för sex, precis som att borsta tänderna eller vadsomhelst. Nääe, funkar inte. Man vill ju att det ska vara spontant och passionerat utav bara helsike. Min lösning på det problemet, när vi båda vet att vi kommer ha sex är att göra så att vi inte vet när. Helt enkelt se till att det bli olägligt och spontant. varför inte mitt i en film eller innan middagen? Skitmysigt att göra klart detdär man höll på med sen när man är klar lixom.
Men det har inte funkat i helgen, eftersom vi har haft Mira. Så hur vi än vände och vred på det och försökte undvika det, så hamnade vi där under täcket och mös på kommando.
P har absolut inga problem med det, tror han diggar läget, men jag tycker att det känns rutinmässigt och att lusten blir påtvingad.
However, vi hade det nog bästa sexet vi haft hittills, och jag fattar inte hur vi lyckades, men damn vilken hingst jag har! Han har verkligen förmågan att få sånt som känns tråkigt, inrutat och rutinmässigt helt nytt och skitspännande.
Precis vad jag behöver!
Alla hjärtans dag imorgon firas på hjärnskadeenheten med mina rullstolskompisar. Försöker hybrilt komma på en fet överaskning till hanen men misslyckas totalt. Gnäller lite på mig själv för att jag är så oromantisk.
Vad ska jag göra om jag inte kan blanda in sex? Ångest.
Kärlek till er.
Wasted and happy like hell
Kommentarer
Trackback